Hemsida med fokus på Enrique Pichon-Rivière, den argentinska socialpsykologin, operativ grupp och argentinsk psykoanalys.

Svenska: Vem är då jag? Jag heter Sören Lander. Jag är psykolog och psykoterapeut med gruppanalytisk inriktning. Sedan åtminstone mitten av 90-talet har jag ägnat mig åt att översätta argentinska texter om psykoanalys och psykologi. Med jämna mellanrum har jag förvånats över bristen på översatta texter överhuvudtaget från just Argentina med sina mycket rikhaltiga och avancerade teoretiska bidrag inom framförallt det psykoanalytiska området. Jag har därför haft en stark önskan att sprida mer information om denna psykologiska tradition (som har såväl ett individuellt som gruppsligt fokus). Den här hemsidan gör att jag kommit en bit på väg mot detta mål.

Español: Quién soy yo entonces? Me llamo Sören Lander. Soy psicólogo y psicoterapeuta (grupoanalista). Desde los años 90 más o menos me he dedicado a traducir textos psicoanalíticos y psicológicos de español al sueco. Sobre todo me he enfocado sobre el psiquiatra, psicoanalista y psicólogo social argentino Enrique Pichon-Rivière.

English: Who am I then? My name is Sören Lander. I work as psychologist and psychoterapeut (groupanalytic). Since the middle of the 90s I have been translating texts of psychoanalytic and psychological caracter from spanish to swedish. My focus has especially been the argentinian psychiatrist, psychoanalyst and socialpsychologist Enrique Pichon-Rivière.

This web-site has its focus primarily on texts about ”the pichonian thinking” and groupanalysis.

Hemsidan (som skapades omkring 2005) har nu ett nytt format och delvis ett annat innehåll. Inga nya texter tillfördes till den gamla hemsidan efter år 2010. En del av de texter som nu kommer att finnas på sidan fanns på den gamla hemsidan; andra texter är nya. Vad som är nytt - jämfört med den gamla hemsidan - är att det finns ett utrymme efter texten för läsaren att kommentera innehållet. Det kommer också att finnas länkar till andra intressanta hemsidor (företrädesvis spanskspråkiga) med anknytning  till denna sidas tema.

pichongammalhemsida.jpg

Och så något om hemsidans innehåll! Om man kan tala om ett centralt namn på hemsidan så är det argentinaren Enrique Pichon-Rivière (1907-77) - psykiatriker, psykoanalytiker och so­cialpsykolog. Han hade sin ”storhetstid” främst på 50- och 60-talet, delvis kopp­lat till den antipsykiatri som då växte fram som en protest mot den tidens psykiatriska vård med sina starka biologisk-medicinska betoning. På sin väg från ett individuellt mot ett gruppsligt perspektiv kom han att skapa ”den operativa gruppen”; som en ”anordning” vilken kunde användas till såväl terapi, lä­rande som annat som har med grup­per att göra.Pichon-Rivière är dock upphovsman till en hel teori om livet i grupper. Det rör sig inte om bara terapigrupper, utan om alla slags grupper – lärogrupper, institutioner, organisationer, idrottslag etc. Mycket av hans grupptänkande hänger samman med den argentinska variant på socialpsykologi han bidrog till att skapa.

………………………………….

Operativ grupp

En av Pichon-Riviéres nära medarbetare, José Bleger, har i Grupos operativos en la enseñanza (Operativa grupper i undervisningen) givit följande definition av operativ grupp: An operative group is a set of people with a common goal, which they try to approach by acting as a team.

Den operativa gruppen skiljer delvis ut sig från övriga gruppkoncept genom att ha en explicit uppgift att lösa. Denna uppgift utgör också den operativa gruppens egentliga motiv för att finnas till. Man kan till och med uttrycka det som att uppgiften är gruppens egentliga ledare. Det grundläggande i metoden är att gruppen - med betoning lagd på att skapa ett för gruppen relevant ECRO (se nedan) - kan reflektera över sina svårigheter med en viss uppgift.

En operativ grupp är dock inte en grupp som huvudsakligen kan definieras utifrån sina mål. Den utgör istället ett perspektiv – ett sätt att tänka om grupper och att handla i grupper – samt en uppsättning värderingar om vad som åstadkommer bättre fungerande och ”produktivitet” i mänskliga grupper. Det handlar om vilket slags läroprocess man uppfattar som önskvärd, något som i sin tur är beroende av världsåskådning (ECRO) och värderingar hos den som väljer form av läroprocess. Samordnarens huvuduppgift i en operativ grupp handlar knappast om att ”dela ut” information, utan snarast om vad Balint (1957) beskriver som att ”bidra till en begränsad, men djup, förändring i gruppmedlemmarnas personlighet” och att vägen därmed öppnas för att kunna tänka i nya banor.

Pichon-Rivière formulerade det begreppsliga ”verktyget” ECRO/CROS (ECRO = Esquema conceptual referencial y operativo; CROS = Conceptual referential operative schema) eller Konceptuellt, Referentiellt och Operativt Schema, vilket kan ses som en flexibel ”tankeapparat för att tänka verkligheten”. I denna understryker han såväl de begreppsliga elementen (det ytstrukturella) som den egna ”livsresan” (det djupstrukturella). Den referentiella aspekten i ett ECRO/CROS pekar mot det område av verk­ligheten (fenomenvärlden) man funderar över och vill påverka. Att schemat refererar till en viss bestämd sektor av verkligheten är något fundamentalt i och med att inget begreppsligt schema kan täcka in hela verkligheten. Det operationella kri­teriet (eller hand­lingskriteriet) representerar här det som i andra referentiella sche­man be­nämns san­ningskriterium, det vill säga vad i det tänkta - eller konceptuella (begreppsvärlden) - som motsvarar verkligheten.

I en operativ grupp bryts nödvändigtvis olika referensramar eller världsåskådningar mot varandra. Bara det faktum att andra människor varseblir, tänker och handlar annorlunda än en själv och utifrån andra antaganden är något som kan öppna vägen för att utveckla ett kritiskt tänkande (i vilket det finns utrymme för unlearning, omlärning och nyinlärning).

Det är det ömsesidigt omvandlande (dialektiska) samspelet med omgivningen som styr verifiering respektive falsifiering av den ”referensram” en människas ECRO/CROS utgör. ”Upptäckter” möjliggörs av hur pass adekvat un­dersökarens begreppsliga schema är satt i förhållande till karaktä­ristika hos de fenomen som undersöks. Därför bör ett ECRO/CROS också vara förändringsbart – inte för att det skulle vara bra eller dåligt i sig utan för att det behöver kompletteras med nya kunskaper. Det fungerar då som ett öppet modifierbart system. Varje tidigare erfarenhet inlem­mas i sche­mat och bildar en del av det per­spektiv som påverkar tolkningen av senare erfa­renhe­ter – men också omvänt så att senare erfarenheter/kunskaper förändrar tolkningen av tidigare erfarenheter

……………………………………….

Mitt intresse för metoden väcktes i mitten av 90-talet när jag (framförallt för Göteborgs Psykoterapi Institut) översatte texter av Pichon-Rivière som bland annat behandlade den operativa gruppen. Jag skrev därefter min utbildningsuppsats om operativa grupper och det ”pichonska” tänkandet när jag utbildade mig till gruppsykoterapeut på Psykoterapisällskapet i Stockholm 2001-2003. En del av ”fältarbetet” bakom uppsatsen bestod i en resa till Argentina där jag bland annat intervjuade Ana Quiroga (Pichon-Rivières änka), en av dagens förgrundsfigurer inom det gruppoperativa tänkandet.

Under rubrikerna “Essäer” och “Artiklar” har jag lagt texter som i någon form publicerats. Under rubriken “Övrigt” har jag lagt egna texter som behandlar temat Pichon-Rivière, operativ grupp etc. I dessa egna texter finns också beskrivningar av de tillämpningar jag själv varit med om att göra under åren 2004-2012. Rubriken här är “Erfarenheter 2004-2012”.

Slutligen - en dokumentärfilm har gjorts om Pichon-Rivière. Den heter “El Francesito”. Göteborgs Psykoterapi Institut kommer att visa filmen nu under hösten 2019. En trailer med engelsk undertext finns på följande websida:

https://www.youtube.com/watch?v=BYiFQpOn0HE El Francesito

Några repliker från filmen :

Det Pichon gjorde i psykiatrin, i psykoanalysen och i socialpsykologin

hade han inte gjort om han inte kunnat drömma ...

om han inte upplevt urskogens värld.

Och denna urskogens värld ...

är inte bara urskogen

Det är kulturen i urskogen …

Och denna urskogens kultur

bärs av konkreta personer

med ett väl definierat paradigm –

Guaraní-kulturen ...

Bild5.jpg

Om vi erinrar oss Pichons sista föreläsning

där han säger att han inte skulle varit det han är,

att han inte skulle skrivit eller analyserat det han tänkte ...

Om det inte funnits en bidragande påverkan

från Guaraní-kulturen.

Jag kan inte föreställa mig Pichon utan de år han levde där ...

dessa barndomsår med allt de säger oss.

Och man kan inte heller säga

att Guaraní-kulturen uttömmer den läsning

man kan göra av Pichons verk.

Men jag är säker på att det mest drömliknande,

rätten till det ”deliriösa”

som Pichon tillämpade -

utan att någon givit tillgång till detta -

vore omöjligt att rädda, återberätta, fördjupa sig i och återvända till -

och att idag ge spiralform –

om inte denna dröm,

detta drömliknande, funnits.

12347927_415273905336251_8757134784786484109_n.jpg

Vad han gjorde var att lyssna på alla berättelser om denna rotlöshetens förfärliga smärta …

Något som Pichon utan tvivel var känslig inför i och med att han hade sina egna uppslitna familjerötter.

Familjen som emigrerar ...

och dessutom något som han sett mer än något annat på mentalsjukhuset.

Det var så att majoriteten av patienterna hade en historia av uppslitna rötter

antingen från Europa

eller från det inre av Argentina.

Och han arbetade mycket med förhållandet "här-och-nu-med-mig".

Och därvid etablerade han en dialektik mellan "det existerande", som är det patienten kommer med;

"tolkning", som är vad analytikern säger

Och därefter studeras "emergenten", som är patientens svar.

Han överskred gränser, men inte med buller och bång utan i sitt tänkande.

Allteftersom upplöstes de kategorigränser som fanns vid ett givet ögonblick ...

och gradvis upplöstes gränserna mellan psykoanalys och familjeanalys, psykoanalys i grupp.

Detta med det begreppsliga, referentiella och operativa schemat (ECRO) ... det är fantastiskt.

Jag tänkte att till och med tekniskt var detta fundamentalt ...

att ha en säkerhet i ett begreppsligt schema

som tillåter en att fokusera på vadhelst behov det kan röra sig om

och att mer eller mindre ha tillgång till verktyg för att lösa dessa.

Detta är Pichonianskt till 100 %.

………………………………………………………………..

Länkar med anknytning till Pichon-Rivière:

http://www.gpsi.se/ Göteborgs Psykoterapi Institut

https://psicologiasocial.com.ar/escuela/ Escuela de Psicología Social del Sur (Gladys Adamson)

https://www.edudispsicosocial.com/ Primera Escuela Privada de Psicología Social (Ana Quiroga)

http://www.bleger.org/ Centro Studi e Ricerche “José Bleger” (Leonardo Montecchi, Rimini)

http://psicologiagrupal.cl/ Escuela de psicología grupal y análisis institucional (Chile, Horacio Foladori)

http://www.area3.org.es/ Tidskrift för socialpsykologi, Madrid (Federico Suárez etc)

https://www.gruppterapi.org/pa-gang/ Svenska föreningen för gruppsykoterapi och grupputveckling

http://matrixtidsskrift.no/ Matrix Nordisk tidskrift för psykoterapi

http://divan.nu/ Divan, tidskrift för psykoterapi