Hemsida med fokus på Enrique Pichon-Rivière, den argentinska socialpsykologin, operativ grupp och argentinsk psykoanalys.
Denna hemsida (som skapades omkring 2005) har ett nytt format jämfört med tidigare och delvis ett annat innehåll. Inga nya texter lades till den gamla hemsidan efter år 2010. En del av de texter, som nu kommer att finnas på sidan, fanns på den gamla hemsidan; andra texter är nya. Vad som är nytt - jämfört med den gamla hemsidan - är att det finns ett utrymme efter texten för läsaren att kommentera innehållet. Det kommer också att finnas länkar till andra intressanta hemsidor (företrädesvis spanskspråkiga) med anknytning till denna sidas tema.
OBS: 5 böcker om och med Enrique Pichon-Rivière finns nu upptryckta.
Vicente Zito Lema: “Samtal med Enrique Pichon-Rivière. Om konst och vansinne”.
Enrique Pichon-Rivière: “Förbindelseteorin”.
Enrique Pichon-Rivière: “Textantologi”.
Sören Lander (red): “Antologi - en lång sydamerikansk resa i tid och rum”.
Gladys Adamson: “Argentinsk socialpsykologi. Enrique Pichon-Riviére, operativ grupp och förändring i praktiken”.
Om intresse finns att köpa - kontakta mig på nedanstående email-adress! Se även “New Page” på den här hemsidan.
OBS! För den som önskar komma i direkt kontakt med websidans skapare, dvs Sören Lander, kan han nås på följande email-adress:
ObS! Para quien desea entrar en contacto con el creador de esta página web, es decir Sören Lander, es posible communicarle via la siguiente dirección de email:
bleger.fanny@telia.com
……………………………………………………………………………………..
Det är argentinaren Enrique Pichon-Rivière (1907-77) - psykiatriker, psykoanalytiker och socialpsykolog - som utgör centralt namn på hemsidan. Första gången jag överhuvudtaget hörde namnet var under en föreläsning i klinisk psykologi på psykologutbildningen i Göteborg 1985. Den som nämnde honom var Mats Mogren, på den tiden ansvarig för klinisk psykologi-delen på PEG (de två sista åren av psykologutbildningen). Mats hade tillsammans med andra psykologstudenter i mitten av 1970-talet startat Göteborgs Psykoterapiinstitut (GPI). Inspiratörer och medgrundare var de argentinska psykoanalytikerna Angel och Dora Fiasché, vilka bägge var tidigare disciplar till Pichon-Rivière. Det var på det här sättet den argentinska psykoanalysen med sin mer socialpsykologiskt influerade filosofi kom till Sverige.
Mitt specifika intresse för den gruppoperativa metoden väcktes i mitten av 90-talet när jag (för Göteborgs Psykoterapi Instituts räkning) översatte texter av Pichon-Rivière som bland annat behandlade den operativa gruppen. Jag skrev därefter min utbildningsuppsats om operativa grupper och det ”pichonska” tänkandet när jag utbildade mig till gruppsykoterapeut på Psykoterapisällskapet i Stockholm 2001-2003. En del av ”fältarbetet” bakom uppsatsen bestod i en resa till Argentina där jag - förutom paret Fiasché - även intervjuade Ana Quiroga (Pichon-Rivières änka), en av dagens förgrundsfigurer inom det gruppoperativa tänkandet.
Pichon-Rivière hade sin ”storhetstid” främst på 50- och 60-talet, delvis kopplat till den antipsykiatri som då växte fram som en protest mot den tidens psykiatriska vård med sina starka biologisk-medicinska betoning. På sin väg från ett individuellt mot ett gruppsligt perspektiv kom han bland annat att skapa ”den operativa gruppen”; som en ”anordning” vilken kunde användas till såväl terapi, lärande som annat som har med grupper att göra. Pichon-Rivière är dock upphovsman till en hel teori om livet i grupper och - mycket av hans grupptänkande hänger samman med den argentinska variant på socialpsykologi han bidrog till att skapa.
Den socialpsykologi Pichon-Rivière postulerar skulle kunna definieras som en kritik av vardagen där utforskandet av det uppenbara eller vardagliga (som uttryck för den sociala ordningen) ses som en mer eller mindre ”kungsväg” för att nå fram till de mest determinerande (”implicita”) sociala relationerna (jmfr Freud och drömmen som en kungsväg till det ”implicita” omedvetna). Och ”Vardagen” utgörs av den familj vi fötts in i, den familj vi lever i, den dagstidning vi läser, television, bio, teater, mat, mode, kommunikationsmedel, arbete, sport, kön, konsumtionsmönster, vardagsekonomin, den musik vi lyssnar på etc. I denna vardagsverklighet framstår människor som exempelvis taxichauffören, tidningsförsäljaren eller cigarettförsäljaren som nyckelpersoner. Enligt Pichons mening utgör de ”den allmänna meningen i koncentrat”. ”Det vardagliga” kan utifrån detta perspektiv beskrivas som ett slags myt om det som är "naturligt", "evigt", "verklighet", "det som bara är" etc; samhällets realiteter såväl visar sig i som döljs bakom det vardagliga.
"(Pichon) berättar hur han (i tonåren) ... utförde sin första icke-deltagande observation - arketyp och modell för hur de operativa gruppernas samordnare utbildades: "Exempelvis samlades byns kvinnor en gång i veckan i vårt hus för att prata. Min mor deltog aktivt i dessa möten. Jag hade ordnat ett hål att se och lyssna genom. På så sätt noterade jag de motsättningar och det skeende som ägde rum i dessa grupper. Och jag tror att det var där jag - som icke-deltagande observatör - fick mina första kunskaper om hur mänskliga grupper fungerar. Man kan säga att det var en undervisning genom nyckelhålet" (Brito: Pichon-Rivières egensinnigheter).
Enligt detta socialpsykologiska synsätt (vilket till betydande del vilar på psykoanalytiska postulat) genomförs en kritik av det vardagliga genom att ”det som bara är” ifrågasätts. Kritikens konsekvenser kan leda till avmytifiering och övervinnande av illusioner eller fantasier kopplade till vissa företeelser. Tänkandet är dialektiskt …
…………………………………………………………………………
Svenska: Vem är då jag som skapat hemsidan? Jag heter Sören Lander. Jag är psykolog och psykoterapeut med gruppanalytisk inriktning. Sedan åtminstone mitten av 90-talet har jag ägnat mig åt att översätta argentinska texter om psykoanalys och psykologi. Med jämna mellanrum har jag förvånats över bristen på översatta texter överhuvudtaget från just Argentina med sina mycket rikhaltiga och avancerade teoretiska bidrag inom framförallt det psykoanalytiska området. Jag har därför haft en stark önskan att sprida mer information om denna psykologiska tradition (som har såväl ett individuellt som gruppsligt fokus). Den här hemsidan gör att jag kommit en bit på väg mot detta mål.
Español: Quién soy yo entonces quien ha creado la página-web? Me llamo Sören Lander. Soy psicólogo y psicoterapeuta (grupoanalista). Desde los años 90 más o menos me he dedicado a traducir textos psicoanalíticos y psicológicos de español al sueco. Sobre todo me he enfocado sobre el psiquiatra, psicoanalista y psicólogo social argentino Enrique Pichon-Rivière. La página web se enfoca en primer lugar en textos que tienen que ver con el pensamiento “pichoniano”.
English: Who am I then that has created this web-page? My name is Sören Lander. I work as psychologist and psychoterapeut (groupanalytic). Since the middle of the 90s I have been translating texts of psychoanalytic and psychological caracter from spanish to swedish. My focus has especially been the argentinian psychiatrist, psychoanalyst and socialpsychologist Enrique Pichon-Rivière. This web-site has its focus primarily on texts about ”the pichonian thinking”.
………………………………………………………………………………….
Konceptet “Operativ grupp”
En av Pichon-Riviéres nära medarbetare, José Bleger, har i Grupos operativos en la enseñanza (Operativa grupper i undervisningen) givit följande definition av operativ grupp: An operative group is a set of people with a common goal, which they try to approach by acting as a team.
Den operativa gruppen skiljer delvis ut sig från övriga gruppkoncept genom att ha en explicit uppgift att lösa. Denna uppgift utgör också den operativa gruppens egentliga motiv för att finnas till. Man kan till och med uttrycka det som att uppgiften är gruppens egentliga ledare. Det grundläggande i metoden är att gruppen - med betoning lagd på att skapa ett för gruppen relevant ECRO - kan reflektera över sina svårigheter med en viss uppgift.
Pichon-Rivière formulerade det begreppsliga ”verktyget” ECRO/CROS (ECRO = Esquema conceptual referencial y operativo; CROS = Conceptual referential operative schema) eller Konceptuellt, Referentiellt och Operativt Schema, vilket kan ses som en flexibel ”tankeapparat för att tänka verkligheten”. I denna understryker han såväl de begreppsliga elementen (det ytstrukturella) som den egna ”livsresan” (det djupstrukturella). Den referentiella aspekten i ett ECRO/CROS pekar mot det område av verkligheten (fenomenvärlden) man funderar över och vill påverka. Att schemat refererar till en viss bestämd sektor av verkligheten är något fundamentalt i och med att inget begreppsligt schema kan täcka in hela verkligheten. Det operationella kriteriet (eller handlingskriteriet) representerar här det som i andra referentiella scheman benämns sanningskriterium, det vill säga vad i det tänkta - eller konceptuella (begreppsvärlden) - som motsvarar verkligheten.
Det är det ömsesidigt omvandlande (dialektiska) samspelet med omgivningen som styr verifiering respektive falsifiering av den ”referensram” en människas ECRO/CROS utgör. ”Upptäckter” möjliggörs av hur pass adekvat undersökarens begreppsliga schema är satt i förhållande till karaktäristika hos de fenomen som undersöks. Därför bör ett ECRO/CROS också vara förändringsbart – inte för att det skulle vara bra eller dåligt i sig utan för att det behöver kompletteras med nya kunskaper. Det fungerar då som ett öppet modifierbart system. Varje tidigare erfarenhet inlemmas i schemat och bildar en del av det perspektiv som påverkar tolkningen av senare erfarenheter – men också omvänt så att senare erfarenheter/kunskaper förändrar tolkningen av tidigare erfarenheter.
…………………………………………………………………………………
Under rubrikerna “Essäer” och “Artiklar” har jag lagt texter som i någon form publicerats. Under rubriken “Övrigt” har jag lagt egna texter som behandlar temat Pichon-Rivière, operativ grupp etc. I dessa egna texter finns också beskrivningar av de tillämpningar jag själv varit med om att göra under åren 2004-2012. Rubriken här är “Erfarenheter 2004-2012”.
De illustrationer (egentligen målningar med signaturen “Inecita”) som finns i texterna är gjorda av Inés del Carmen Lander.
………………………………………………………………………………………………….
Slutligen - en dokumentärfilm har gjorts om Pichon-Rivière. Den heter “El Francesito”. Filmen kommer att visas dag 1 (tisdagen den 6 oktober) på Psykoterapimässan i Stockholm. I mässkatalogen presenteras inslaget på följande sätt:
”El Francesito, en (o)möjlig dokumentärfilm om Enrique Pichon Rivière” i regi av Miguel Kohan
I denna dokumentär från 2017 tecknar regissören (likt en Sherlock Holmes) genom intervjuer och tillbakablickar bilden av den legendariske argentinske psykiatrikern, psykoanalytikern och socialpsykologen Enrique Pichon Rivière (1907 1977). Han var en sannskyldig kulturell gränsöverskridare (guaraníkultur, psykoanalys, konst, fotboll, tango, journalist etc.) i det Argentina, som från 1940-talet och framåt kom att utvecklas till ett av världens psykoanalytikertätaste länder (och där Pichon Rivière var en av initiativtagarna och någon att fortfarande nästan obligatoriskt hänvisa till inom psykoanalytiska kretsar i Sydamerika).
En kort inledande bakgrund till Pichon Rivière ges av Sören Lander innan filmen och efteråt finns visst utrymme för diskussion och frågor. Undertexterna till filmen har översatts från spanska till svenska av Sören Lander och Inés del Carmen Lander.
Sören Lander är leg psykolog och leg psykoterapeut med gruppanalytisk inriktning. Han är idag pensionär, men fortfarande delvis verksam inom primärvård och företagshälsovård förutom att han sedan ca tjugo år tillbaka översätter spanskspråkig (främst argentinsk psykologisk litteratur). Han har även varit svensk representant på några kongresser om den argentinska (pichonianska) varianten av socialpsykologi i Sydeuropa och Sydamerika.
Även Göteborgs Psykoterapi Institut kommer att visa filmen framöver (sannolikt under hösten 2020).
En trailer med engelsk undertext finns på följande websida:
https://www.youtube.com/watch?v=BYiFQpOn0HE El Francesito
Några repliker från filmen :
Det Pichon gjorde i psykiatrin, i psykoanalysen och i socialpsykologin
hade han inte gjort om han inte kunnat drömma ...
om han inte upplevt urskogens värld.
Och denna urskogens värld ...
är inte bara urskogen
Det är kulturen i urskogen …
Och denna urskogens kultur
bärs av konkreta personer
med ett väl definierat paradigm –
Guaraní-kulturen ...
Om vi erinrar oss Pichons sista föreläsning
där han säger att han inte skulle varit det han är,
att han inte skulle skrivit eller analyserat det han tänkte ...
Om det inte funnits en bidragande påverkan
från Guaraní-kulturen.
Jag kan inte föreställa mig Pichon utan de år han levde där ...
dessa barndomsår med allt de säger oss.
Och man kan inte heller säga
att Guaraní-kulturen uttömmer den läsning
man kan göra av Pichons verk.
Men jag är säker på att det mest drömliknande,
rätten till det ”deliriösa”
som Pichon tillämpade -
utan att någon givit tillgång till detta -
vore omöjligt att rädda, återberätta, fördjupa sig i och återvända till -
och att idag ge spiralform –
om inte denna dröm,
detta drömliknande, funnits.
…………………………………………………………………………………
Vad han gjorde var att lyssna på alla berättelser om denna rotlöshetens förfärliga smärta …
Något som Pichon utan tvivel var känslig inför i och med att han hade sina egna uppslitna familjerötter.
Familjen som emigrerar ...
och dessutom något som han sett mer än något annat på mentalsjukhuset.
Det var så att majoriteten av patienterna hade en historia av uppslitna rötter
antingen från Europa
eller från det inre av Argentina.
………………………………………………………………..
Och han arbetade mycket med förhållandet "här-och-nu-med-mig".
Och därvid etablerade han en dialektik mellan "det existerande", som är det patienten kommer med;
"tolkning", som är vad analytikern säger
Och därefter studeras "emergenten", som är patientens svar.
Han överskred gränser, men inte med buller och bång utan i sitt tänkande.
Allteftersom upplöstes de kategorigränser som fanns vid ett givet ögonblick ...
och gradvis upplöstes gränserna mellan psykoanalys och familjeanalys, psykoanalys i grupp.
…………………………………………………………………………….
Detta med det begreppsliga, referentiella och operativa schemat (ECRO) ... det är fantastiskt.
Jag tänkte att till och med tekniskt var detta fundamentalt ...
att ha en säkerhet i ett begreppsligt schema
som tillåter en att fokusera på vadhelst behov det kan röra sig om
och att mer eller mindre ha tillgång till verktyg för att lösa dessa.
Detta är Pichonianskt till 100 %.
………………………………………………………………..
Länkar med anknytning till Pichon-Rivière:
http://www.gpsi.se/ Göteborgs Psykoterapi Institut
https://psicologiasocial.com.ar/escuela/ Escuela de Psicología Social del Sur (Gladys Adamson)
https://www.edudispsicosocial.com/ Primera Escuela Privada de Psicología Social (Ana Quiroga)
http://www.bleger.org/ Centro Studi e Ricerche “José Bleger” (Leonardo Montecchi, Rimini)
http://psicologiagrupal.cl/ Escuela de psicología grupal y análisis institucional (Chile, Horacio Foladori)
http://www.area3.org.es/ Tidskrift för socialpsykologi, Madrid (Federico Suárez etc)
https://www.gruppterapi.org/pa-gang/ Svenska föreningen för gruppsykoterapi och grupputveckling
http://matrixtidsskrift.no/ Matrix Nordisk tidskrift för psykoterapi
http://divan.nu/ Divan, tidskrift för psykoterapi